Rapport länk:
Kustnära sedimentdynamik, SGU-rapport 2020:04
Sammanfattning:
För att bedriva ett bra arbete med kustzons- och fysisk planering samt lyckas med åtgärder mot erosion och översvämning behövs kunskap om kustmorfologi och hur tillhörande sedimentdynamik och sedimenttransport vid kusten fungerar. I Sverige finns ett uttalat behov av denna kunskap, vilken idag är mycket bristfällig. Detta gäller både för dagens och framtida högre havsnivåer orsakade av klimatförändringar. Av den anledningen redovisas en metod med ingående nödvändig information för att ta fram kunskap om sedimentdynamik, sedimenttransport och morfologi på land och havsbotten i ett svenskt kustområde.
Resultat från användandet av metoden längs Skånes syd- och ostkust presenteras som ett verktyg för arbetet med klimatanpassning i form av sedimentdynamiska kartor. Dessa områden är valda för att här finns den information om fysiska förhållanden som krävs, stor befolkning med mänsklig påverkan, ingen landhöjning samt flacka stränder i huvudsak uppbyggda av jord med en kustlinje som förändras över tid. Kartorna redovisar var sediment eroderas, transporteras eller deponeras och storleken på partiklarna i dessa sediment. Dessutom visar de utbredning, förekomst och tillgång av den rörliga sand som den aktiva sandstranden består av och som interagerar mellan land och hav, från den höjd på land ned till det vattendjup på havsbottnen, som vind, vågor och strömmar påverkar. Transportriktningar samt om sedimentdynamiska systemet för olika kustavsnitt är slutet eller öppet, det vill säga om mängden sand minskar eller ökar redovisas också. Detta är viktiga kunskaper då mängden sand som transporteras mellan olika kustavsnitt påverkar återhämtningen av en strand efter erosionsförlopp, och kan medföra att vissa erosions- och översvämningsåtgärder påverkar en strand i ett annat kustavsnitt negativt.
Verktyget i form av de sedimentdynamiska kartor som presenteras här, tillsammans med information om volym, mäktigheter och transportvolymer av sanden som förekommer i anslutning till sandstränder, är en mycket viktig del i lokalisering samt utformning av eventuella erosions- och översvämningsåtgärder vid en framtida havsnivåhöjning. Dessutom kan verktyget användas i kustzons- och fysisk planering; exempelvis vid lokalisering av land-, dyn- och bottenområden för bevarande och skydd, plantering av ålgräs, biologiska inventeringar och modelleringar samt projektering av anläggningar. Det kan även användas generellt vid planering av muddringsarbete och att hitta områden för deponering av muddermassor, men också för sand till strandfodring samt där den slutliga ackumulationen av finpartiklar, organiskt material, näringsämnen, föroreningar och miljögifter förekommer.